Vikingarunorna i Hagia Sofia: var på plats hittar du dem?

De kända vikingarunorna i Hagia Sofia sitter uppe i det södra galleriet, inristade i ovansidan av marmorräcket och skyddade under en genomskinlig skiva – det enda ord som går att läsa säkert är namnet Halvdan. Eftersom turister sedan 2024 går en anvisad väg via gallerierna är det just den våningen du kommer upp till. Det svåra är inte att komma dit, utan att få syn på något som är mindre än en handflata.

Var runorna sitter

Hagia Sofia har läktare, gallerier, på andra våningen runt tre sidor av det stora rummet. Den ristning som brukar kallas Halvdans runor finns på marmorräcket i det södra galleriet, alltså räcket du lutar dig mot när du tittar ner i bönesalen. Den sitter på räckets ovansida, inte på väggen, och den är inte större än att en grupp människor runt den gör den lättare att hitta än skylten. Samma galleri rymmer också Deesis-mosaiken, en av byggnadens mest fotograferade, så har du hittat den är du i rätt del av byggnaden. Uppgifter finns om fler ristningar med runor på andra ställen i gallerierna, men de är svårare att peka ut och vi beskriver dem inte här.

Så hittar du dem från turistvägen

Sedan början av 2024 leds utländska besökare in genom en egen ingång och vidare upp till gallerierna; golvet i bönesalen hålls för dem som ber. Vilka partier av gallerierna som är öppna en viss dag avgörs på plats och påverkas av restaureringsarbeten, som vi beskriver i texten om vad som syns under renoveringen. Fråga personalen efter “Viking runes” om du inte hittar dem. Titta nedåt längs räcket, inte uppåt: blicken dras mot mosaikerna och kupolen, och därför är det lätt att gå förbi.

Vad som faktiskt går att läsa

Förvänta dig ingen hel runsten. Ristningen är grund, nött av mer än tusen år av händer och ärmar, och det som forskarna läser med säkerhet är namnet Halvdan. Resten av slingan är för sliten för en säker läsning; formuleringen “Halvdan ristade dessa runor” som du ser i turistsammanhang är en tolkning efter hur sådana inskrifter brukade formuleras, inte något du kan läsa själv. Ristningen dateras inte exakt utan förknippas med vikingatiden. Det är just det oansenliga som gör den speciell: det här är ingen minnessten beställd av en familj, utan en enskild man som ristade sitt namn medan han stod där du står.

Vilka var de nordiska männen i Miklagård?

För vikingatidens skandinaver hette staden Miklagård, den stora staden. Nordiska män tog sig hit längs de ryska floderna, som handelsmän och som krigare, och en del av dem tjänstgjorde i den bysantinska kejsarens livvakt, väringagardet. Om Halvdan var gardist, handelsman eller något annat vet ingen. Det vi vet är att han befann sig i kejsarens största kyrka, långt från hemmet, och att han kunde runor. För en svensk besökare är det en av få platser utomlands där vikingatiden lämnat ett spår som går att se med egna ögon och som du kan stå bredvid.

Kopplingen hem till Uppland

Spåren av resorna söderut finns också hemma. I Mälardalen och särskilt i Uppland står en grupp runstenar som kallas Greklandsstenarna, eftersom de nämner män som for till Grekland – det ord som då användes för det bysantinska riket. Tabellen jämför tre platser där nordiska runor berättar om resan mot Miklagård.

Plats	Typ av ristning	Vad den berättar
Hagia Sofia, Istanbul	Klotter på ett marmorräcke	En man som hette Halvdan var här
Greklandsstenarna i Uppland	Resta minnesstenar	Släktingar minns män som for till Grekland
Pireuslejonet, numera i Venedig	Runslingor på en marmorstaty	Nordiska besökare i den bysantinska världen, slingan svårtydd

Vill du läsa själva texterna på Greklandsstenarna finns de i Riksantikvarieämbetets register över fornlämningar och i den svenska runtextdatabasen.

Förväntningar och fotografering

Runorna ligger under en skiva som speglar ljuset, så en bild rakt uppifrån ger mest reflex. Håll kameran snett och skugga skivan med handen eller kroppen. Blixt gör det sällan bättre. Står det många runt räcket är det värt att vänta en stund; den som står vid räcket går snart vidare, och då kan du komma nära. Kläderna är desamma som i resten av moskén – täckta axlar och knän, sjal för kvinnor – och gäller också uppe i gallerierna. Inträdet för turistvägen och var biljetten köps beskriver vi i artikeln om biljett eller gratis inträde efter 2020.

Hela besöket på en förmiddag

Runorna tar bara några minuter, men de är en anledning att gå långsamt genom gallerierna i stället för att följa strömmen. Gå först fram till räcket och titta ner i rummet, leta sedan upp Deesis-mosaiken och runorna i södra galleriet, och spara kupolen till sist när du vet var ljuset faller. Blå moskén ligger på andra sidan parken och passar samma förmiddag; hur de två går ihop på en enda dag beskriver vi i guiden för en mellanlandningsdag i Sultanahmet.

Runstenarna i telefonen

Det roligaste är att ha Greklandsstenarnas texter framför sig när du står vid räcket: en sökning i runtextdatabasen eller i fornlämningsregistret och du kan jämföra Halvdans namn med namnen hemma. Det kräver mobildata inne i Hagia Sofia, och datapaketen för Turkiet jämför du här. Lägg in Turkey eSIM hemma över wifi innan du reser, så att inget behöver ordnas när du kommer fram – ingen QR-kod att leta efter, ingen butik och ingen registrering av passet. Stegen för din telefonmodell finns i installationsguiderna. Då kan du stå kvar vid räcket och läsa i stället för att minnas.